Social Media Links:

Síguenos:

Cancuún México 29 de noviembre - 10 de diciembre 
Choose your prefered language: Español | English

You could meet the challenge of climate change

Klimatutmaningen kan klaras

Switzerland
Svenska Dagbladet
20/09/2010
Roland Johansson tt

Vad skulle hända om vi inte byggde fler kolkraftverk och bensinbilar på jorden? Svar: klimatförändringen skulle bli ganska liten. Ännu har vi inte byggt de anläggningar och for­don som gör klimathotet akut.

Den lite överraskande slutsatsen dras av forskare i USA och Kana­da i en ny studie i den vetenskap­liga tidskriften Science.

Forskarna, som letts av ekolo­gen Steven Davis vid Stanford University, ville veta exakt hur stora framtida utsläpp mänsklig­heten redan intecknat, det vill säga hur mycket koldioxid som vår nuvarande fossilbränslebase­rade infrastruktur – flygplan, bilar, båtar, industrier, raffinade­rier, kraftverk – kommer att släp­pa ut innan de skrotas någon gång i framtiden och hur detta kommer att påverka klimatet. Tänk alltså bort allt det som ännu inte är byggt och producerat. Räkna bara in det vi redan har omkring oss.

Ett normalt kolkraftverk har en ungefärlig livstid på 40 år. En vanlig bensinbil i USA brukar fin­nas kvar på vägarna i cirka 17 år.

Davis och hans kolleger gjorde liknande beräkningar över den återstående livstiden för alla andra byggnader, anläggningar, industrier och transportmedel.

Resultatet är intressant. Mellan 2010 och 2060 kommer nästan 500 miljarder ton koldioxid att pumpas ut i atmosfären från vår nuvarande infrastruktur.

Den överväldigande merparten av dessa växthusgaser kommer från Kina, 182 miljarder ton. USA och EU bidrar med 74 miljarder ton vardera, medan Indien, Japan, Ryssland och Australien svarar för 26, 19, 9 respektive 6 miljarder ton. Övriga världen står för den resterande mängden, 106 miljarder ton.

Vissa blir kanske förvånade över att Kinas andel är så mycket större än USA:s, inte minst med tanke på att de båda jättarna i dag har ungefär lika stora utsläpp.

Men de amerikanska utsläp­pen kommer att minska mycket snabbare än de kinesiska efter­som Kinas infrastruktur är av så mycket yngre datum och har en betydligt längre återstående livs­tid. De senaste åren har Kina dessutom byggt betydligt fler kol­eldade kraftverk än USA.

Den avgörande frågan är förstås vilken effekt dessa 500 miljarder ton koldioxid har på klimatet. Här använde sig forskarna av en klimatmodell, Earth System Climate Model, som tagits fram vid University of Victoria i Kana­da, och som påminner om de modeller som tagits fram av FN:s klimatpanel, IPCC.

Forskarna fann att halterna av koldioxid i atmosfären kommer att stabiliseras på en nivå lägre än 430 ppm (miljondelar) – en bra bit under den tröskel på 450 ppm som allmänt anses vara riskabel att överstiga eftersom de genomsnitt­liga temperaturerna på jorden då befaras stiga mer än 2 grader Cel­sius, jämfört med förindustriell tid.

Med 430 ppm som riktmärke blir temperaturhöjningen i stället mer måttlig, cirka 1,3 grader. Det är visserligen en fördubbling av den höjning som redan ägt rum men ligger ändå på en nivå som är möjlig att tackla utan svåra pro­blem, enligt de flesta bedömare.

Forskarna säger att de blev för­vånade över resultatet. De trodde att vi redan hade intecknat vår framtid. Det finns med andra ord hopp om att vi ska klara klimatutmaningen. Å andra sidan är det bråttom. Forskarna påpekar att vi måste gå över till fossilfria teknologier ganska snart om vi inte ska bygga in oss i något som vi inte kan ta oss ur.

El contenido de las noticias que se presentan en esta sección es responsabilidad directa de las agencias emisoras de noticias y no necesariamente reflejan la posición del Gobierno de México en este u otros temas relacionados.

    

Page 'Breadcrumb' Navigation:

Site 'Main' Navigation: